Kopia från facebook - Ur Sture Linnérs "Solglitter över svarta djup"

Brottning är någonting jag sysselsatt mig med i lite drygt ett års tid. Brant sammanfattat så har jag kastats runt som en våt trasa och pinats i djupa svettpölar. Kort sagt fått stryk. Av småpojkar på 13 år och veteraner på 50+. Men det är visst och sant: ger man sig in i leken får man leken tåla. Brottningen har, liksom boxningen, anor från det antika Greklands olympiader. Då såg den annorlunda ut. En envig utkämpades stående och den förste av de två deltagarna att kasta den andre till marken tre gånger utan att själv tappa fotfästet vann. Den moderna brottningen i liggande ställning förekom däremot i pankration, vilket är en allkamp som kan liknas vid en kombination av thaiboxning och fristilsbrottning. Om du fortfarande läser, min läsare, så skall du få ta del av Homeros skildring av en pankrationskamp mellan Aias och Odysseus (Odyssevs) ur självaste Iliaden. Tro för den sakens skull inte att jag har läst Iliaden, för dessa rader har jag sprungit över i "Solglitter över svarta djup (Pindaros segerdikter - idrottspoesi om liv och död)" av Sture Linnér, som i sin tur förmodligen har hämtat dem ur Iliaden:

"Gördlade trädde de båda ut i åskådarringen
och tog ett stadigt grepp om varann med kraftiga armar.
Taksparrar liknade de som en timmerman hopfogat skickligt
högst upp på huset till skydd mot häftiga stormvindars angrepp
och deras ryggar knakade högt när seniga muskler
pressade länge och hårt, i strömmar lackade svetten.
Svullnande bulor slogs upp i mängd på sidor och skuldror,
strimmigt röda av blod, men de fortsatte okuvligt kampen,
lystna att segra och vinna som lön den konstfulla kitteln.
Dock var Odyssevs inte i stånd att fälla sin motpart
Och inte Aias heller, ty hård och seg var Odyssevs.

Aias försöker lyfta Odyssevs
men ej hade denne
glömt sina knep - med en spark i knävecket fällde han Aias
som föll till marken på rygg, och själv stöp den listige också,
ovanpå Aias' bröst. Publiken såg på med förundran.
Bägge reste de sig, och Odyssevs skulle nu lyfta,
men det var knappt han alls kunde rubba den andre ur fläcken.
Plötsligt satte han krokben och då ramlade båda,
famnade om varann; i damm blev kropparna höljda.
De skulle strax rusat upp igen för ännu en omgång
om inte Pelevs' son trätt fram och avbrutit matchen."

(Bildkälla: Uffizierna, Florens)