Istället för mail - Till flashback

Jag har inte skrivit något på länge, och skulden bär Flashback. Flashback är nog det roligaste, och därtill bästa, forum som existerar på internet.
Allt står att finna i forumets alla avdelningar, sedan är läsningen både nöjsam och lärorik. Tänk er själva: Det är som att skratta sig igenom högstadiet och få toppbetyg. Vem önskar inte att det vore så lätt?

Men för den som ännu inte är registrerad på forumet, men står i begrepp att bli det så skall jag, godheten själv, bara göra vissa saker klart:

• Har du ingen förmåga att värdera det du läser så kan du skippa hela grejen. Det är mycket skitsnack, men känner du till: "Källkritik" så är det nog inget problem...
• Är du kille så skall du överdriva alla upplevelser och egenskaper med minst 50%, men medel är 75%. Är din mandom 20 centimeter lång i verkligheten så är den minst 40 på flashback. Om du blev av med oskulden när du var 15 i verkligheten så var du högst 10 på flashback. - Ja, ni förstår poängen...
• Är du tjej så älskar du analsex, oralsex och allt annat som pojkar brukar fantisera om och som man ser i erotiska filmer. Annars passar du inte riktigt in på flashback...
• Är du under 18 så är du faktiskt inte välkommen. Men nästlar du dig in ändå så är ett tips att du håller käften om det, annars blir du retad och sedermera avstängd...
• Om du ljuger, tramsar eller spelar dum så blir du illa omtyckt, och då är du ett troll. Du kan även felaktigt bli anklagad för att vara ett troll eller "trolla" ifall folk tror att du ljuger eller dylikt.
• Ett tips är att ha starka åsikter, gärna högerextrema, om du vill bli omtyckt. Merparten av användarna på flashback är oftast Sverigedemokrater eller renodlade rasister. Att vara lagd åt höger i politiken är dock inget tvång, men karaktärssvaga socialdemokrater eller blöjsocialister brukar vara ganska lätta byten för en erfaren flashbackare. De talföra och karaktärsstarka vänsteranhängarna är till antalet underlägsna på flashback, men de flesta kan ta för sig. Liberalerna är desto fler, och även socialliberaler går väl under den grenen antar jag...
• Mörkhyade, judar, blattar och romer är mindre värda - även på flashback! (Hoppas folk som läser detta förstår ironi, annars lär jag behöva skaffa gallerdörr)
• Hata bögar, om du däremot skulle gilla dem så är: "Alternativa sexualiteter" forumsavdelningen för just dig! Men där kan du även springa över en del djursex och andra bisarra saker...
• Utöver detta så är attityden hård, och sarkasm en välanvänd produkt. Men efter ett tag på flashback så förstår du att... ja, det märker du...
• Håll dig anonym så gott det går...
• Var inte uppkäftig om det står "admin" eller "moderator" under en persons användarnamn, dessa är makthavarna i det feodala forumet och kan således se till att du inte är välkommen. Om det är en vanlig medlem så är det bara att köra på, om du gör det i balanserad utsträckning och ändå håller dig till ämnet...
• Lycka till!

//Harzan

Istället för mail - Novell till mörkret

Jag fruktar inte nattens bäcksvarta mörker, utan ångestens bittra, hopplösa mörker - det som sänker sig över oss alla, då och då. Den som har fått smak för berusningspreparat har en biljett ifrån det, men den som är vaken försöker hålla sig undan, för ruset går över och då blir det ännu mörkare.

Jag söker efter ljuset men strömmen har gått och ute är det kolsvart. Jag letar efter orsaker och anledningar till min olycka, bygger upp händelseförloppen och sedan står det klart för mig att jag kunde ha öppnat andra dörrar tidigare i ungdomen. Nu söker jag efter en ny dörr, men alla tycks vara låsta. Det ger en bra bild av den tvivelaktiga värld vi lever i: Allt är låst, ingen litar på någon; de religiösa tror knappt på sin Gud. I allt detta tvivel börjar jag söka efter någon att skylla på, någon som är skyldig till att jag låste dörren för mig själv. Och precis när jag börjar syna de potentiella syndabockarna så ser jag hur det blinkar till och ett starkt ljus skiner i rummet intill.
De tankar som sekunden innan blockerat mina sinnen försvinner med ens och jag rusar dit. Vad ljuset kommer ifrån kan jag inte se - det är alltför starkt - men det lyser mot något på väggen. När jag kommer närmare ser jag något som liknar en tavla. Något får mig att tro att jag kommer se något avgörande i tavlan, något som visar framtiden, eller vad min olycka kan bero på. Det bästa vore ett porträtt av syndabocken som successivt drivit ut mig i periferin, och fått mig att låsa omkring mig i förvillelsen om att jag nu kan vara säker. - Men det är en spegel; den visar att den enda som står skyldig är jag själv. Trots allt som en gång hänt så har det hela tiden varit upp till mig att ta livet på allvar och bädda för framtiden, men i min naiva barn- och ungdom har jag bara varit korkad. Aldrig tidigare har jag försökt komma undan en spegel, men nu försöker jag fly mitt hem där jag gått allena allt för länge.
Jag springer ut i hallen, sliter åt mig en jacka och hoppar i mina skor. Jag flyr ut genom staden med buss, hoppar av ute i ödemarken och springer över täppor och stenrösen. Jag törs inte titta mig över axeln, men när lungorna svider och benen inte vill hålla hastigheten så stannar jag för att pusta ut. Jag ser mig omkring och blir varse med att jag står i ingenmansland. Mörkret ter sig befriande, jag känner mig mer timid än någonsin och lägger mig under ett träd för att sopa rent i mitt inre.

Efter en stund hör jag fotsteg komma emot mig. Jag sätter mig upp och försöker se efter vem eller vad. Men det är för mörkt, och stegen tystnar.
Jag är störd och vill inte vara kvar så jag sätter av i galopp än en gång. Men efter en tid känner jag någon som flåsar mig i nacken - när jag stannar och vänder mig om så ser jag en kvinna klädd i svart.
Hon tar fram en spegel...

//Harzan