Innevarande kalenderdatum valde någon dåre, förmodligen brevbäraren,
att kasta in ett paket genom mitt brevinkast. Det var alltså inget stort
paket, som du min läsare säkert begriper, utan så pass att det gick in
genom brevinkastet utan större besvär. Oaktsamt kan tyckas, då jag
skulle kunnat snava över det, ramla framlänges och slå huvudet i
garderoben någon meter innanför dörren och kanske slagit mig så illa att
skallen spruckit och allt blod runnit ut. Nu gick det, tack oc
h
lov, inte fullt så illa. Jag noterade att paketet låg på dörrmattan och
så snart arbetskläderna blivit omsorgsfullt inhängda i nyss nämnda
garderob så öppnade jag det. Det innehöll boken "En enda ros" av Dorothy
Parker, i översättning av Kerstin Hallén och Uno Florén. Jag låtsades
inte om att jag har alldeles för många halvlästa böcker här och var i
mitt hem, utan började genast bläddra bland novellerna och dikterna som
det nytillkomna tillskottet till bokhyllan innehöll. Min vana trogen
skall jag dela med mig av något läsvärt, vilket är ett kort stycke vers
som på svenska kallas "Fristad" (originaltitel anges ej) ur Parkers
"Death and Taxes". Mycket nöje:
Mitt land är tomt, och ingen kvar
av alla människor jag kände.
Det doftar ljuvt av rök som drar
från broarna jag brände.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar