Kopia från facebook - Midsommarminnen

Midsommaren 2010 firade jag i Smögen. Jag sov i baksäten, på klippor och på bara marken - men aldrig i det medhavda tältet. Skorna tog jag inte av mig på flera dagar (med vissa försumbara undantag). Alkoholen rann som en syndaflod och cigarettröken låg säkert lika tät som dimman i Lützen 1632. Den sista kvällen hade en ganska stor skara med människor från alla håll i landet, och en drös norrmän, samlat sig vid vår tillfälligt ockuperade parkeringsplats med angränsande gräsmattor. En rödhårig tjej från Linköping ställde sig upp och tog ordet. Alla blickar riktades åt hennes håll och hon förklarade att det är viktigt att underhålla halsen när man dricker sprit, därefter stämde hon upp i en sång på något språk jag ännu inte lyckats identifiera, utöver östgötskan. Det övriga sällskapet verkade tycka att det lät väldigt bra för de sjöng med efter bästa förmåga. Jag satt längst bort från körledaren och försökte synas så lite som möjligt. När sången tystnade så tittade Sebastian på mig och sa: ”Hemma i Lischöping, där säger vi ’skål’ och sen super vi!”.

Vi skålade på det...