De senaste dagarna har jag vid lediga stunder suttit begravd i boken "Marley: Lejonets frihetssång", vilken är en biografi om Bob Marley av Christer Lindberg. Och intentionerna med denna skrivelse är inte att recensera boken - även fast den är riktigt bra!
Utöver Bob Marley så presenterar författaren även Jamaica för läsaren, och vid ett tillfälle rös jag till...
Politiken i Jamaica (och egentligen hela latinamerika - helt förstörda av USA) är inte som den i Sverige där det finns 243590459 olika partier och enda skillnaden är namnen. Ett högerparti i Jamaica är så långt åt höger det kan komma, och ett vänsterparti likaså, fast åt vänster.
Vid slutet av 70-talet hade det varit mycket politiska gatustrider - ett politiskt inbördeskrig. Det skördade människooffer dag och natt i ända, och partierna som slogs om makten (...i det "demokratiska" Jamaica) var det konservativa JLP, lett av Edward Seaga och det socialistiska PNP, lett av Michael Manley.
När en vapenvila hade blivit överenskommen så arrangerade de båda partierna en fredsgala, känd som One Love Peace-Concert. De flesta av Jamaicas kända artister uppträdde, och även den störste av dem alla: Bob Marley.
När Bob Marley & The Wailers spelar "Jammin'" så slutar Marley att sjunga efter låttexten och improviserar olika stycken som förkunnar att Jamaica och dess befolkning måste förenas för deras egen överlevnad. Han dansar och gestikulerar och är till synes i trance, sedan kallar han upp Seaga och Manley på scenen. När de båda infunnit sig så fattar han deras högerhänder och för dem samman över sitt eget huvud, medan han själv står i trance och prisar Gud och freden...
Jag har Aldrig sett eller hört talas om något liknande!
/Harzan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar